Välj en sida

076 125 35 44

OBS! Helt luktfri med bra täckmedel t.ex. fuktigt sågspån.

Inget avloppsvatten

Varför spola ner din skit med dricksvatten för att sedan belasta kommunala reningsverk som ibland har otillräcklig kapacitet och tvingas bredda dvs då och då släppa ut helt orenat vatten i sjöar, hav och vattendrag.

Kompostera själv

Upplev glädjen i att kompostera din egen skit.

Minskad vattenförbrukning

På många ställen i Sverige är det vattenbrist. WC spolningar svarar för en tredjedel av hushållens vattenförbrukning. Sluta spola ner din skit med dricksvatten så minskar förbrukningen av vatten. Särskilt viktigt t.ex. på Gotland och Öland.

Fånga kväve och fosfor

Fånga kväve och fosfor direkt vid källan.

 

Stora delar av världens befolkning saknar tillgång till toaletter och handtvättningsmöjlighet och sköter därför sina bestyr i det fria vilket medför stora risker för smittspridning, dels genom direktkontakt med mark och vattendrag, dels genom överföring via kontakter med smutsiga händer.
I framför allt de industrialiserade västländerna har i stort sett alla tillgång till vattenklosetter och tvättmöjligheter men de vattenbaserade toaletterna är stora förbrukare av dricksvatten och förutsätter en stor lednings- och reningsinfrastruktur. Vattenklosetter resulterar antingen i att mänsklig urin och avföring släpps ut kraftigt utspätt med dricksvatten i vattendrag eller i ett problematiskt deponimaterial i form av rötslam. Ingendera är uthålligt i ett miljöperspektiv.

Torrtoa är ett miljösystem som består av tre komponenter:

  • Uppsamlingsanordningen dvs själva torrtoan.
  • Latrin- och urinkompost
  • Behållare för täckmedel

Syfte

  1. Miljösystemet gör det möjligt att i form kompost ta till vara näringsinnehållet i mänsklig urin och avföring
  2. Minskar mängden rötslam och därmed förorening av mark och vattendrag
  3. Underlättar ett boende utan kommunalt VA
  4. Sänker investeringskostnaden vid nybyggnation
  5. Borde medföra en sänkning av det kommunala avgiftsuttaget för hushåll som permanent använder torrtoa med mösselkompost.
Kompostbehållare

Man bör ha två – tre kompostbehållare. Varje behållare bör som ett minimum ha måtten 120 x 120 cm x 120 cm. Joseph Jenkins (www.humanurehandbook.com) rekommenderar måtten 1,5 m x 1,5 m x 1,5 m. Att bygga en kompost på höjden underlättar syresättningen. Att behållaren skall vara så pass stora beror på att det krävs en viss kritisk volym på kompostmaterialet.

En alltför liten volym gör att komposten inte kommer upp i kritisk massa vilket innebär att komposteringsprocessen inte kommer igång som den skall och att temperaturen förblir låg – runt 40 grader. Detta är i och för sig, särskilt på våra breddgrader, inte någon katastrof.

En lägre komposteringstemperatur kompenseras helt enkelt med ett extra lagringsår. Kompostbehållarna kan byggas av olika sorters material, gamla plankor (dock inte impregnerade), leca-block mm.

En mösselkompost skall vara konstruerad dels så att vätska inte läcker ut, dels så att större djur inte kan komma in i den. Skyddet mot djur ombesörjs bäst med ett nät . Ett riktigt lock är inte att rekommendera eftersom komposten riskerar att torka ut om den hermetiskt skyddas från regn.

Att komposten inte läcker vatten ordnas bäst med ett tjockt lager, minst en halv meter, av halm, gräsklipp eller dylikt i botten på behållaren. Om man av hänsyn till grannar, lågfrekvent användning o andra skäl väljer att använda en mindre varmkompost t.ex. av det slag som säljs på Bauhaus kan det bli svårt att komma upp i de högre temperaturer på 50-55 grader som behövs för att snabbt slå ut de flesta patogener. Som en extra säkerhetsåtgärd är det då lämpligt att efterkompostera ytterligare ett år.

I Sverige skall man dock inte dramatisera dessa risker eftersom farliga parasitmaskar är mycket ovanligt här. Den helt övervägande majoriteten av svenskar har aldrig haft någon parasitsjukdom och har därför heller aldrig via sin avföring kunnat sprida en sådan sjukdom.

Skötsel av kompost

Komposten skall förses med ett tjockt lager grövre täckmaterial t.ex. halm, hö, ogräs eller löv i botten och sidor.

Täckmaterialet bör förvaras i en särskild behållare som skyddar mot regn. Täckmaterialet förhindrar lukt från komposten och tillför dessutom kol till komposteringsprocessen vilket underlättar denna. Före varje tömning av mösselhink i kompostbehållare tar man bort lite täckmaterial från mitten av komposten och gör därefter en liten grop i vilken man sedan tömmer ut mösseln från toaletten. Därefter täcks återigen med täckmaterial

Vad kan man lägga i komposten?

Utöver tömningarna från toaletthinkarna kan en hel del annat läggas i komposten. I stort sett allt matavfall kan läggas i komposten, exvis ben, gammal mjölk, tepåsar, gammalt matfett, äggskal, mänskligt hår och allt organiskt material som produceras i ett hushåll. Även avföring från husdjur kan läggas i komposten.

Skall man röra om i en kompostbehållare?

Nej man skall inte röra om. Det syre som behöver tillföras tillförs från täckmaterial samt vid varje hinktömning. Många förståsigpåare hävdar att komposter skall omröras. Uppenbarligen finns det här delade meningar, men uppenbarligen fungerar mösselkompostering utmärkt utan omrörning. Det verkar logiskt att kompostringsprocessen störs vid omrörning eftersom omrörningen kyler ner komposten

Tvättning av händer

Efter varje hantering av komposten, rengöring av hinkar mm skall man tvätta händerna

Skadliga organismer

Principen här är att så fort man kommer över människans kroppstemperatur börjar patogener, för människokroppen skadliga organismer, må dåligt. Vid 50 – 55 grader Celsius tar komposten snabbt kol på i stort sett allt skadligt

Kritiska faktorer

Att kritisk volym uppnåtts

  1. Att balansen kväve – kol blir rätt. Kvävet kommer från urinen och kolet från organiskt material
  2. Komposten hålls fuktig men inte blöt. Det är alltså bäst att skydda komposten från djur med ett nät. Vid riktigt rejäla skyfall kan det vara ide att täcka komposten med plast.
  3. Syre skall tillföras på rätt sätt, dvs långsamt från organiskt material och inte plötsligt från omrörningar
Jordförbättring

När en kompostbehållare är full skall kompostmaterialet i den få åldras ett år utan påfyllning av nytt kompostmaterial. Under den här tiden sjunker komposten ihop en hel del. Det kan då vara frestande att lägga i ytterligare kompostmaterial. Det skall man dock avstå ifrån om man vill kunna använda kompostmaterialet efter ett år. Om man känner sig osäker på om några patogener överlevt komposteringskomposten så kan man använda komposten till endast prydnadsväxter eller möjligtvis till odlingar av grödor som inte kommer i kontakt med jorden. I Sverige kan säkert de allra flesta använda komposten även till odling av grönsaker inkl rotfrukter. Det går att testa kompostmaterial för både patogener och för näringsinnehåll om man känner sig osäker av någon anledning, har man t.ex. fått en parasitsjukdom efter en utlandsvistelse finns det alltså skäl att vara extra försiktig.

 

Om du bara använder torrtoa då och då och  inte kan fixa en varmkompost på den egna fastigheten så kan en möjlighet vara att tömma latrinbehållarna på ett tömningsställe i en småbåtshamn eller campingplats.

Det är givetvis bäst att du innan du köper en torrtoalett kollar upp att det finns ett tömningsställe inom rimligt avstånd från där du bor!

 

Bygg sedan din egen kompost